Uppsats
<<
| 1
| 2
| 3 |
4 | 5
| 6 | 7
| 8
| >> |
Print-friendly
(PDF, 377K) |
Förekomst av cykliska mikrobiella processer påvisade i
blodet hos kroniskt sjuka patienter
|
Av Dr Erik O. H. Enby,
MD, Göteborg 1989.
|
Sammanfattning
Följande mikroskoperingsarbete på obehandlat blod från
kroniskt sjuka är utfört i vanligt ljusfält och interferenskontrast
och visar att det vid kronisk sjukdom ofta förekommer en diffus
utsådd av flagliknande partiklar bland blodkropparna. Det visade
sig under arbetets gång att “flagorna” ibland plötsligt
kunde börja producera mängder med små runda korn,
som i sin tur tycktes kunna växa till i storlek, bli rörligare,
men även utveckla sig mot andra former. Detta arbete bekräftar
teorin om pleomorfism i den mikrobiologiska vetenskapen. Då
“flagorna” är sällsynta hos subjektivt friska
individer antas de vara involverade i olika kroniska degenerativa
sjukdomsprocesser. |
Inledning
Följande studie stöder sig på forskningsarbeten utförda
av Dr Enby, Vasa sjukhus i Göteborg. De därtill framställda
fotografierna återger mikroskopiska bilder av obehandlat patientblod
på basis av mikroskoperingsteknik med ljusfält och interferenskontrast.
De i denna uppsats dokumenterade iakttagelserna visar att det förekommer
speciella former av mikrobiellt liv i blodet hos patienter med kroniska
sjukdomar. Med denna studie framläggs därför hypotesen
att det sannolikt finns olika arter av mikrobiell tillväxt i
kroppen, vilka utgör orsak till degenerativa sjukdomar.
|
Patientunderlaget
för undersökningen
Undersökningen omfattade sammanlagt 1.500 människor varav
323 subjektivt ”friska” individer i åldern 20 till
30 år, vilka tidigare endast insjuknat med sådana störningar
av hälsotillståndet som förkylning och influensa.
De övriga kunde betraktas som patienter med diagnostiserade sjukdomar,
fall ur Dr Enbys praktik, vilka redan tidigare fått en diagnos
vid skandinaviska sjukhus:
1. mentalt retarderade barn
2. Hodgkins sjukdom
3. olika typer av lymfom (non Hodgkin lymphoma)
4. olika arter av allergier i huden eller bronkerna, t ex astma
5. paralysframkallande sjukdomar, t ex ALS (amyotrofisk lateral skleros),
multipel skleros och progressiv muskulär
dystrofi
6. olika arter av cancer |
Den mikroskopiska
utrustningen
Vid undersökningen användes följande utrustning: Leitz´
laboratoriemikroskop Dialux 20 med en 100 W halogenlampa, modifierad
UK kondensor för mörkfält, ljusfält och interferenskontrast,
binokulär fototub FSA. All dokumentation har utförts med
helautomatisk mikroskopkamera Vario-Orthomat från Leitz. Bilderna
har framställts med interferenskontrast i 1.200 gångers
förstoring utom i de särskilt betecknade fallen. I dessa
fall har använts ljusfält och 100 gångers förstoring. |
Material och
prover vid mikroskoperingen
Blodet från de undersökta personerna togs från fingerspetsen
eller i närheten av sjukdomshärden t ex vid tumörer.
En bloddroppe fick flyta ut till ett tunt skikt mellan ett täck-
och objektglas. För att undvika uttorkning av blodet försågs
kanterna på täckplattan med en immersionsolja.
Omedelbart därefter söktes mikroskopiskt efter olika typer
av ”flagor” (partiklar), som sedan iakttogs under mikroskopet
med regelbundna tidsintervaller under en period av upp till en vecka.
Alla undersökningar utfördes vid rumstemperatur.
Resultatet av dessa undersökningar visade hos de subjektivt ”friska”
personerna och hos sådana med akut obetydliga åkommor
endast sällan förekomst av flagor i blodet. Däremot
hittades ofta flagor i blodet hos patienter ur de ovannämnda
sjukdomsgrupperna. Härvid fastställdes fyra typer av flagor
i blodet vid sådana sjukdomsfall, vilket skall beskrivas nedan.
|
Undersökningsfallen och kommentarer
till dessa
|
|
|
|
|
Gränser
för forskningsmetodologin
När man arbetar med levande materia är det självklart
viktigt att ta i betraktande miljöfaktorerna liksom överhuvud
taget alla inflytandefaktorer, som kan påverka forskningsresultaten.
Sålunda var det vid denna undersökning bl a också
av vikt att beakta att ljuset från mikroskopet kan ha en påverkan
på produktionen av korn från flagorna. En möjlig
förvrängning i iakttagandet av flagorna kunde förorsakas
av täckplattans tryck mot bloddroppen och därigenom till
dess omvandling till en genomskinlig tunn blodfilm vilket kunde leda
till ett utplattande av ovan beskrivna strukturer, vilka under naturliga
omständigheter annars förekommer fritt i blodet och då
kan ha tredimensionella former. Utplattningen skulle kunna förklara
de små kornen på flagornas ytor då dessa korn i
normalt tillstånd förmodligen befinner sig på strukturernas
ytor. Med tanke på denna eventuella snedvridning skulle termen
”flaga” inte obetingat vara det mest adekvata begreppet.
I sammanhang med levande materia skulle man bäst kunna beskriva
strukturernas former som ”octahedron” eller ”dodecahedron”
(1).
Flagan med den åtföljande svansen av korn förefaller
på bilderna 2 och 3
vara i rörelse, vilket emellertid inte är fallet eftersom
denna svanseffekt uppträder när täckplattan placeras
på flagan, vilket gör att kornen sprids på detta
sätt. (Teckning 2).
|
Sammanfattning
av iakttagelserna
De bilder som presenterats i denna studie återger iakttagelser
av flagliknande strukturer i obehandlat patientblod, vilka till en
början tycktes vara livlösa men sedan plötsligt visade
sig vara i stånd att producera många små korn. Dessa
korn kunde utveckla sig vidare och växa till långsträckta
former. Under fasen då flagorna producerade kornen förstorades
dessa ju längre bort från flagorna de avlägsnade sig.
(Bild 12).
På mikroskopets objektbord utvecklade så småningom
kornen i periferin av anhopningarna förmågan att inom loppet
av 5 till 6 dagar vandra ut mellan och förtränga de omgivande
blodkropparna. De blev mer och mer rörliga, varvid de inte bara
oscillerade utan även hade en oregelbunden rörelse, och
man kunde följaktligen därför inte avfärda utvecklandet
av denna rörelseförmåga som en följd av Browns
molekylarrörelse. På sjunde dagen började kornen förlängas
och utveckla hantelliknande former. (Se särskilt Bild
12). Hittills har det inte varit möjligt att följa utvecklingen
utöver den sjunde dagen, eftersom blodfilmen då denaturerat
på objektbordet. Storleken på kornen varierar mellan 1
till 3 mikrometer i diameter. Korn med en större diameter kan
sällan iakttas. Förekomsten av mycket små korn i plasman
har tidigare beskrivits. De är rörliga och har ibland iakttagits
även i röda och alltid i vita blodkroppar. |
Diskussion
av resultaten
De ovan beskrivna fynden i blodet föranleder en diskussion på
olika punkter, varvid främst en jämförande blick skall
riktas mot resultaten hos subjektivt friska och kroniskt sjuka personer.
Därmed skulle man kunna fastställa om de iakttagna fynden
i blodet verkligen är patogena, och på vad sätt dessa
företeelser skulle kunna erbjuda en förståelse av
sjukdomarna. Då man fann de iakttagna flagorna väsentligen
i blodet hos patienter med de inledningsvis nämnda sjukdomarna,
men endast sällan i blodet från till synes friska personer,
kan man utgå ifrån att flagorna kan vara sjukdomsbildande
och tyda på att en sjukdomsprocess är igång.
Dessa mikroskopiska iakttagelser ger stöd åt tidigare belägg,
som har publicerats i tidigare studier(2, 3),
och som likaledes grundar sig på blodprov från patienter
med olika arter av elakartade sjukdomar, svåra allergier och
neurologiska hud och muskelåkommor. I dessa tidigare studier
beskrevs romliknande formationer i plasman med ett morfologiskt utseende
motsvarande de kornansamlingar så som de har framställts
i samband med de här beskrivna flagorna. Därför kunde
man utgå ifrån att den plötsliga och intensiva produktionen
av korn från flagorna på mikroskopets objektglas likaledes
sker inuti människans kropp. Detta antagande stöder sig
framför allt på att ansamlingar av korn så ofta förekommer
i plasma från obehandlat blod hos patienter med degenerativa
sjukdomar.
Det kan dessutom antas att många av de rörliga kornen i
plasman, som av andra forskare har iakttagits under mörkfältmikroskop
och som visar sig som små lysande punkter, just härstammar
från liknande flagstrukturer. Med denna första upptäckt
av flagorna jämte denna studie erbjuds här en plausibel
förklaring till hur många av dessa rörliga korn har
bildats.
Ett ytterligare bevis att flagorna kan betraktas som patogena består
däri att dessa flagor företrädesvis har hittats i blod
som tagits i närheten av sjuk vävnad (t ex en elakartad
tumör, se bilderna 1b och 1c).
Dessa flagor och korn, så som de har beskrivits i denna studie,
har dessutom också fastställts i det obehandlade blodet
från kroppar tillhörande personer, som har avlidit på
grund av degenerativa sjukdomar. Liksom i blodet från kroniskt
sjuka har alltså även i blodet från lik iakttagits
en förekomst av olika mikrofloror. Detta och den vid undersökningen
iakttagna vidareutvecklingen av de av flagorna bildade kornen har
lett till antagandet att flagorna är att betrakta som ett förstadium
till utvecklingen av dessa floror och att de både framkallar
sjukdomsprocessen och bidrar till den döda kroppens – likets
– förstörelse eller förruttnelse. En logisk följd
därav vore att jämställa sjukdomsprocessen med förruttnelseprocessen,
närmare bestämt med dess absoluta början(4).
|
Kommentar
till det hittillsvarande kunskapsläget
Då förekomsten av mikrobiellt liv i blodet inte är
allmänt beskriven i den allopatiskmedicinska litteraturen, skulle
upptäckten av dessa flagor kunna anses som kontroversiell. Blod
betraktas nämligen i skolmedicinsk mening som ”sterilt”.
Denna meningsskiljaktighet kan man tyda på olika sätt.
Den kan t ex gå tillbaka på den hittillsvarande svårigheten
att erkänna och iaktta mikrobiellt liv i blod in vivo. Den kan
emellertid också gå tillbaka på det faktum att en
bestämd mening dominerar inom den allopatiska medicinen, vilket
påverkar tillkomsten av nya iakttagelser och deras acceptans.
Hittills har trots intensivt sökande inga mikrober hittats i
blodet, som kan erbjuda en övertygande förklaring till manifestationen
av kroniskt degenerativa och elakartade sjukdomar. Flagorna, som har
dokumenterats här, har sannolikt inte upptäckts i den allopatiska
medicinen därför att de kanske är svåra att värdera
mikroskopiskt och därför att det till och med är omöjligt
att kultivera dem, då de troligen är mycket beroende av
kroppens specifika miljöfaktorer. Detta problem finns som ett
ytterligare exempel hos de anaerobiska bakterierna. Deras förekomst
i t ex typiska postoperativa infektioner är mycket svår
att påvisa. Endast genom speciella provtagningsmetoder och genom
speciell kultivering har det varit möjligt att identifiera dessa
bakterier(5). Åsikten att mikroorganismer
tränger in i människans kropp och förorsakar somatiska
störningar har sedan Pasteurs tid fullkomligt accepterats av
den medicinska professionen; för många sjukdomar har den
framkallande mikroben identifierats. Denna monomorfistiska tankelinje
har dominerat inom hela mikrobiologin. Gentemot denna framkastar emellertid
det i dag alltmer aktuella synsättet hos pleomorfismen allvarliga
frågor.
Den monomorfistiska skolan hävdar att mikroorganismen existerar
i en form med konstanta egenskaper och endast fortplantar sig genom
delning, vilket också Pasteur menade. Sedan denna tid antas
allmänt att mikroorganismerna kan delas in i olika släkten
och arter och att orsaken till varje enskild infektion alltid är
att finna i en specifik mikrob.
Mot detta företräder pleomorfismen den meningen att mikroorganismer
kan genomgå gestaltförändring och utvecklas genom
flera stadier, varvid de bildar en oavbruten utvecklingscykel. Härvid
kan varje mikrobisk art framkalla olika typer av somatiska störningar
motsvarande det förhandenvarande utvecklingsstadiet i cykeln.
Professor G. Enderlein, stark företrädare för pleomorfismen,
undersökte obehandlat blod under ett mörkfältmikroskop
och fann bekräftat genom sin rakt på sak gående forskningsmetodik
redan för årtionden sedan förekomsten av sådana
mikroorganismer i blodet, som löper cykliskt genom olika utvecklingsstadier.
Enligt Enderlein kan en mikrobart framkalla olika sjukdomsbilder i
enlighet med dess aktuella utvecklingsstadium. Redan 1924 hade Enderlein
offentliggjort dessa insikter i sin bok Bakterien-Cyclogenie(6),
men trots detta negligeras dessa viktiga forskningsresultat fortfarande
i stor utsträckning av den etablerade medicinska vetenskapen.
(Teckning 3).
|
Flagstrukturerna
uppvisar ett exempel på pleomorfism inom mikrobiologin
Kategoriseringen av de här behandlade flagorna i fyra typer har
på det praktiska planet bidragit till att organisera dem. Denna
forskning har gjort tydligt att typerna av flagor och de av dem producerade
många små kornen med anhopningar i plasman i verkligheten
inte är olika arter. Det är uppenbarligen snarare så
att de på pleomorfistiskt vis ådagalägger olika uppenbarelseformer
som motsvarar deras utvecklingsstadium och miljöbetingelser.
Hur dessa bildas, därom tycks det inte vara möjligt att
formulera en teori. Sannolikt är emellertid även här
alla yttringar utvecklingsstadier i en cykel (Teckning
3), och kornen tycks därvidlag representera den fortsatta
utvecklingen av flagorna i cykeln, varvid de likaså vidareutvecklas
så som deras förändring i storlek och form visar (Teckning
2). Därav kan man dra slutsatsen att den i denna studie beskrivna
mikrobiella tillväxten är del i en likartad cyklisk utveckling,
såsom redan tidigare har beskrivits6. Denna teori stöds
av förekomsten av flagor, som kan jämföras med sulphur
granules som uppträder i var från vävnader
som infekterats av olika arter som tillhör de patogena actinomyceterna(7),
om vilka Enderlein företrädde den uppfattningen att de utgör
olika utvecklingsformer i mikrobiella utvecklingscykler.
Denna studie möjliggör den slutsatsen att kroniska infektioner
utan kända etiologier kan tillskrivas förekomsten av mikrobiell
växt i kroppsvätskorna. Detta mikrobiella liv visar pleomorfistiska
egenskaper, varvid också redan tidigare forskning har såväl
visat som bekräftat att pleomorfismen bör betraktas som
en väsentlig beståndsdel i förståelsen av mikrobiologin.
|
Referenser
(1) Critchlow, Keith
(1987). Order in Space. Hong Kong.
Thames and Hudson.
(2) Enby, Erik O. H.
(1984). Mikrobliknande
bildningar i blod vid kroniska sjukdomar. Svensk Tidskrift
för Biologisk Medicin, Swedish Journal of Biological Medicine.
Nr 1. s 22-26.
(3) Enby, Erik O. H.
(1983). Redovisning
av fynd vid mikroskopering av levande blod från två
patienter med Morbus Hodgkin och tre patienter med maligna tumörsjukdomar.
Göteborg. Edition C&L Förlag. ISBN 91-970480-1-1.
(4) Enby, Erik O. H.
(1986). Några
grundregler i somatisk ekologi. (Some principles of Somatic
Ecology). Journal of Alternative Medicine. Vol 4. Nr 3. s
7-9, 23.
(5) Silver, S.
(1980). Anaerobic Bacteriology for the
Clinical Laboratory. C.V. Mosby Company.
(6) Enderlein, Günther
(1981). Bakterien-Cyclogenie. (2.
Ausgabe). Hoya. Semmelweis-Verlag.
(7) Rippon, John W.
(1982). Medical Mycology: The Pathogenic
Fungi and The Pathogenic Actinomycetes. (2nd edition). Philadelphia.
W B Saunders Co.
|
Detta verk är
skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk. Uppsatsen kan mångfaldigas och spridas endast i sin helhet
och utan förändringar. © Dr Erik Enby 1989-2004.
Teckning 2 och 3: Monica Bryant, BSc (Hons) |
|
Uppsats <<
| 1
| 2
| 3 |
4 | 5
| 6 | 7
| 8
| >> |
Print-friendly
(PDF, 377K) |
|