|
|
Introduktion
| Uppsatser
|
| Första
uppsatsen |
. |
upp |
1. Redovisning
av fynd vid mikroskopering av levande blod från två patienter med
Morbus Hodgkin och tre patienter med maligna tumörsjukdomar.
Sammanfattning:
Mikrobliknande fynd i blod från patienter med Hodgkins lymfom respektive
malign tumörsjukdom iakttagna vid direktmikroskopi i vanligt ljusfält
och interferenskontrast beskrivs. Forskningsbakgrund och information
om mikroskoperingens förlopp och resultat. Tankar kring fortsatt forskning.
|
| Andra
uppsatsen |
. |
|
2. Mikrobliknande
bildningar i blod vid kroniska sjukdomar.
Sammanfattning:
Genom direktmikroskopi av obehandlat blod i mörkfält, faskontrast
samt interferenskontrast med upp till 1200 ggr förstoring har en rad
olika förut ej beskrivna mikrobliknande bildningar kunnat påvisas.
En del förekommer fastän sällan hos friska. Andra har ännu bara observerats
hos patienter med kroniska sjukdomar som t ex svår allergi, multipel
skleros och cancer. De mikrobliknande bildningarna kan förekomma solitära
eller i ansamlingar. Utseendet på dessa senare kan variera:
1) små blåsor med små korn som har egenrörlighet (upp till 7 µ).
2) större blåsor med mikrobliknande bildningar (upp till 1/10 mm).
3) romliknande ansamlingar av små korn med egenrörlighet.
4) "bollar" med livlöst, bikakeliknande centrum och periferi
med rörliga mikrobliknande bildningar.
5) "svärmar" med massor av rörliga mikrobliknande bildningar
och starka förändringar av de röda blodkropparna.
Förändringarna under 1-5 ovan kan ej påvisas i vanliga färgade blodutstryk.
Deras ursprung och klassifikation kan ej säkert avgöras, men möjligheten
att det rör sig om mikrober kan ej uteslutas.
|
| Tredje
uppsatsen |
|
|
3. Några
grundregler i Somatisk Ekologi.
Sammanfattning:
Samspelet mellan alla okända partiklar och strukturer å ena sidan
och somats celler å andra sidan i såväl blodplasma som övrig kroppsvätska,
sammanfattas under rubriceringen "Somatisk Ekologi". Om
detta samspel leder till hälsa eller sjukdom diskuteras. I förra fallet
karaktäriseras samspelet som symbios, i det senare som dysbios. Betydelsen
av dysbiotisk föda tas upp till diskussion. Dysbiosens allvarlighetsgrad
förklaras. Allopatisk uppfattning om blodet berörs.
|
| Fjärde
uppsatsen |
|
|
4. Förekomst
av cykliska mikrobiella processer påvisade i blodet hos kroniskt sjuka
patienter.
Sammanfattning:
Följande mikroskoperingsarbete på obehandlat blod från kroniskt sjuka
är utfört i vanligt ljusfält och interferenskontrast och visar att
det vid kronisk sjukdom ofta förekommer en diffus utsådd av flagliknande
partiklar bland blodkropparna. Det visade sig under arbetets gång
att "flagorna" ibland plötsligt kunde börja producera mängder
med små runda korn, som i sin tur tycktes kunna växa till i storlek,
bli rörligare, men även utveckla sig mot andra former. Detta arbete
bekräftar teorin om pleomorfism i den mikrobiologiska vetenskapen.
Då "flagorna" är sällsynta hos subjektivt friska individer
antas de vara involverade i olika kroniska degenerativa sjukdomsprocesser.
|
| Femte
uppsatsen |
|
|
5. Förruttnelseprocessen
som orsak till sjukdom och död samt mikrobliknande bildningar i blodet
hos kroniskt sjuka personer.
Sammanfattning:
I följande föredrag vid den internationella cancerkongressen den 16-18
april 1994 i Darling Harbour, Sydney, Australien, förklaras sjukdomen
som en följd av olika former av växtprocesser i blod och fasta vävnader
samt hur dessa processer efter dödsögonblicket fortsätter i somat.
De antas orsaka både sjukdom och förruttnelse. Ett antal växtprinciper
demonstreras.
|
| Sjätte
uppsatsen |
|
|
6. Microorganisms in blood and tumour tissue
from patients with malignancies of breast or genital tract.
Endast tillgänglig på engelska.
Sammanfattning:
Bildmaterialet i artikeln tillsammans med en video
på vital cancersubstans (75MB) demonstrerades på världskongressen
i gynekologi och obstetrik - FIGO - Montreal, Canada, 1994. Man beskriver
en diffus utsådd av olikformade till synes levande partiklar av varierande
storlek i såväl blod som cancersubstans. Då de ofta förekommer högvis
i blodplasman, misstänks de kunna bilda kolonier. Mikroskopering ger
en antydan om att en spridning äger rum från dessa högar av partiklar,
vilket skulle kunna förklara den diffusa utsådden av bådadera bland
blodkropparna. Partiklarna antas representera jästfasen hos en svamp,
som även växer i sin myceliefas, och som föreligger både i cancersubstans
och i blod som trådliknande strukturer.
|
| Sjunde
uppsatsen |
|
|
7. Blodförändringar
hos kroniskt sjuka samt en teori om totala och partiella sårenheter.
Sammanfattning:
Mörkfältsmikroskopering av blod avslöjar att blodet utöver röda och
vita blodkroppar innehåller mängder av oscillerande mycket små partiklar.
I blod från kroniskt sjuka förekommer flera och större samt olikformade
partiklar samt strukturer, som tycks byggas upp av dessa partiklar.
Många forskare har antagit att dessa partiklar utgör någon form av
mikrobiell växt och uppfattat dem som trolig orsak till utveckling
av kroniska sjukdomstillstånd. Bevisen för detta har dock aldrig underkastats
någon granskning. För att utröna partiklarnas eventuella roll för
utveckling av kroniska sjukdomstillstånd, utfördes följande mikroskoperingsundersökning.
Vanlig ljusfälts-mikroskopering i 100 ggr förstoring användes för
en första snabb orientering i blodprovet. Lokalt utfördes mer speciell
mikroskopering av detta med Nomarskis interferens-kontrastmetod.
|
| Åttonde
uppsatsen |
|
|
8. Okända
partiklar och strukturer i ALS-patientens blod.
Sammanfattning:
Okända - tidigare ej beskrivna - partiklar och strukturer förekommer
i ALS-patienternas blod och tycks variera i utseende och mängd i fas
med symptomutvecklingens utseende, karaktär och intensitet. Två fall
med typisk ALS-symptomatologi - amyotrofisk lateral skleros - beskrivs.
Diagnoserna ställda på Neurologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
i Göteborg. Patienternas blod har undersökts mikroskopiskt i vanligt
ljusfält och med Nomarskis interferenskontrastmetod. Dokumentationen
har skett med videoupptagning. Bilder har digitaliserats från video
och förtydligande teckningar har gjorts. Fynden bekräftar Dr Enbys
tidigare uppställda sårteori och skulle således kunna förklara en
del av genesen till ALS-symptomatologien.
|
| |
. |
|
|
|
|
